Sedan tidigare fanns  nykterhetslogen Victoria. År 1917 var det några medlemmar ur logen, som ville bilda ett folkdanslag. Vid möte 24 april 1917 bildades Folkdanssällskapet Victoria. I stadgarna som antogs inskrevs föreningens ändamål "Sällskapet tog till sin uppgift att till de i föreningen anslutna medlemmarne, inlära de gamla allmogedanserna för att sedermera genom uppvisningar bringa allmänheten kännedom om dessa”.

t.v. Verner Holm  t.h. Märta, Johan GullDet var Märta Gull, sedan tidigare en flitig dansare, och Verner Holm, som en tid varit ifrån dansen men nu återkommit som en aktiv dansare, och med ett 10-tal medlemmar från logen bildade stommen i laget.  Den första övningslokalen var en gul paviljongen i Landalakolonien. Till belysning från fotogenlampor och med värme från fotogenkamin hålls kylan på utsidan. För övrigt hade lokalen inga fönster. Vid högtidliga tillfällen och vid fester tände man upp med extraljus från karbidlyktor. Efter en kort tid i paviljongen flyttade man via en lokal på hotell Garni som låg bid Skeppsbroplatsen till Godtemplarlokalen på Gårda. Har fanns sedan tidigare Göteborgs folkdansare av äldre några äldre folkdanslag. 

 
Lagets första uppvisning i Lilla Edet

Lagets första uppvisning var i Lilla Edet redan 1917. Uppvisningen blev inte någon framgång. Endast 2 personer såg uppvisningen. Man nedslogs inte utan fortsatte med uppvisningar både i sol och månsken eller i duggregn och strilande regn.

De kommande åren

Under åren 1920 till 1930 gjordes ett flertal uppvisningar i Göteborg på olika platser som i Kungsladugård, Majorna, Ullevi, Kikås, Lillhagen. Laget var med på Liseberg under invigningsåret 1923. Man gjorde även resor utanför Göteborg som till Anneberg, Hälsö och Sjövik. Under 1930-talet deltog laget i ett flertal stora arrangemang med stämmor i Linköping (1935), Örebro (1937) och Linköping (1939) samt nordisk stämma i Aalborg (1937). 1935 startades för första gången ett barnlag i föreningen. Barnverksamheten har dock inte pågått hela tiden. Lagets 20-årsjubileum firades med stor fest och jubileumsuppvisning på Konserthuset 1937.

1940-talet präglades av kriget och först i slutet på årtiondet blev det fler aktiviteter. Föreningen tillsammans med övriga folkdansföreningar i Göteborg ingår i Göteborgs Distrikt som bildades 1920. 1949 hade laget sitt första utbyte med utländskt lag. Ett lag från Estland gästade och det firades med fest i Pixbo. Under 1950-talet tränades det flitigt, först i en lokal på Husargatan och sedan i en lokal på Sveagatan. Bland stämmor kan nämnas den i Göteborg 1952, i Uppsala 1954. 1955 reste delar av laget till Sydafrika. 1962 startade en tradition som kom att fortsätta i många år, midsommaruppvisningen på Hotell Viktor Rydberg. Under 1950-talet fram till sekelskiftet hade föreningen en omfattande uppvisningsverksamhet med midsommaruppvisningar på äldreboenden och på Lilla Brattön, SKF:s semesterö. Andra återkommande inslag har varit uppvisningar i samband med distriktsarrangemang. De sista åren hade föreningen återkommande uppvisningar för internationella sällskap.

 

Efter mycket arbete av medlemmarna i Folkdansringen i Göteborg stod vår egen föreningsgård, Gräfsnäsgården, klar för inflyttning hösten 1967

     
     Gräfsnäsgården

 1968 återupptog föreningen sin barn- och ungdomsverksamhet som legat nere ett antal år. In på 1980- och 1990-talet var denna verksamhet mycket omfattande med många grupper. Man hade stort utbyte med lag från andra nordiska länder. Med 2000-talet minskade tyvärr antalet barn- och ungdomsmedlemmar och verksamheten måste åter läggas ned.

Under 1950-,60-, 70- och 80-talet deltog föreningen i ett antal stora festivaler i europa. En del av lag kom på återbesök.
nnan verksamhet 

Annan verksamhet                                               

För oss är det inte bara dans som gäller. Föreningen har genom åren och håller fortfarande på att ordna med kurser, framförallt i dräktskick och dräktsömnad


För den slöjdintresserade finns kurser i olika former av hantverk. Kurserna ordnas tillsammans med distriktets kursverksamhet. 

Föreningen har även dräkter till uthyrning (se under dräkter)

För att få omväxling från dans finns en friluftskommitté som ordnar olika aktiviteter som promenader, utfärder eller studiebesök.

År 2017 var det 100 år sedan föreningen startade och detta firades med olika aktiviteter. 

 

 

 

Folkdansringen Göteborg äger dessutom en välsorterad dräktbutik, där det finns möjlighet att köpa material till dräkter, och där det finns kunnig hjälp att få för den som har frågor om dräkter och dräktbruk.

Vill du sy en ny dräkt?
För frågor om dräkter kontakta våra dräktråd Ulla Centergran tel 031-525171 alt 070-334 47 74.

Materiel till din dräkt köper du i distriktets dräktbutik, öppet tisdagar mellan kl. 14-19.
Telefon: dräktbutiken 0708-31 17 91 .

 Dräkt 3

Folkdansringen förknippas ofta med färgglada dräkter. Detta är vi förstås stolta över. Folkligt dräktskick är ett verksamhetsområde som många av Folkdansringens medlemmar är sysselsatta med. Många av medlemmarna har en egen dräkt, som används vid uppvisningar eller högtidliga tillfällen.

Våra dräkter speglar hur bondebefolkningen var klädd för 150 – 200 år sedan. Genom att lära ut folkdräktens historia, dess sociala funktion och hur den burits vid olika tillfällen i gången tids historia, vill vi skapa en förståelse för folkdräkten som sådan, men också visa att dräkten har betytt mycket för en bygds sammanhållning och sockengemenskap. Kläder, som markerar social tillhörighet är alltså inget nytt fenomen. En fortlöpande forskning pågår för att dokumentera det folkliga dräktskicket i olika delar av vårt land. 

Det finns en mängd dräkter från olika platser i Sverige. Dräkterna representerar en bygd, ett härad, en socken eller en del av ett landskap. En dräkt är ingen uniform. För de flesta dräkter finns större eller mindre möjlighet till variation – kunskapen om detta ökar också hela tiden.

Har man dansat eller spelat ett tag, blir man ofta även intresserad av att skaffa en egen dräkt. Vanligen går man då till sina rötter för att komma fram till vilken dräkt man vill bära. Man går sedan på kurs och syr själv eller anlitar man någon som syr åt sig. Det går även att köpa begagnade dräkter till varierande priser.

Men..  det är inget krav att ha en egen dräkt för att få vara med i Folkdansringen.

Inom Folkdansringen Göteborg finns stor kunskap om hur man kan återskapa gamla originalkläder och sy nya dräkter idag. Kunskapen ökar ständigt om dräkter och om hur det gamla folkliga dräktskicket såg ut. Utbildningar inom dräktområdet samt samarbete med muséer, forskare, dräktintresserade i hela Sverige och i andra länder skapar fördjupat kunnande.

I Folkdansringen finns även kunskap om herrskapets kläder på 1700 och 1800-talen, liksom om hur folk var klädda under slutet av 1800-talet och vid sekelskiftet 1900.

 Dräkt 3

Vill du få kunskap om dräkter, dräktbruk och hur man kan lära sig att sy en egen!

Folkdansringen Göteborg anordnar kurser och seminarier om olika aspekter av dräkt och dräktbruk regelbundet. 

Varje termin finns en studiecirkel där man kan sy sin egen dräkt under sakkunnig ledning. 

 

.

 

Vanligtvis bär vi dräkt när vi dansar uppvisningar. Många medlemmar har egna dräkter men för dem som inte har finns dräkter för utlåning.

Föreningen förfogar över ett antal mans- och kvinnodräkter från olika delar av Sverige.

 

De är olika i storlekar och från olika delar av landet. Vi har möjlighet att låna dräkt om någon vill bära dräkt vid bröllop, skolavslutning eller annat festligt tillfälle.

Har du frågor kring våra dräkter eller vill låna, så tag kontakt med någon av våra dräktförvaltare.

Kvinnodräkter: Katharina Cullberg Valentin telefon 031 448885 .
Mansdräkter: För information kontakta Ulla Centergran Tel. 031-52 51 71 alt 070-334 47 74.

Vill du vårda din dräkt eller sy en ny?
Varannan tisdag kll.19 (udda veckor) har vi syträffar i Gräfsnäsgården, Slottsskogen.
Vill du vara med? Tag då kontakt med Katharina Cullberg Valentin.

 

Vi dansar alltid till levande musik, det är vanligen 6-7 trogna spelmän/spelkvinnor varje träningskväll. 

Det instrument som trakteras är fiol, dragspel och gitarr. Spelmännen kallar sig "Lommra", ett dialektalt ord från Hälsingland som betyder, de som spelar hellre än bra. Den musik som spelas är västsvenska låtar främst från Bohuslän, Västergötland och Halland. Det förekommer att vi spelar låtar från övriga landskap. Frånsett den normala folkmusiken spelas låtar som passar bra till de danser som skall övas på träningskvällen. 

Alla som nödtorftigt kan hantera ett instrument och vill prova på att spela folkmusik är välkomna att på träningskväll spela med de spelmän som finns närvarande. Det finns noter till alla låtar som skall framföras trots att några spelar på gehör.

Musikerna träffas 1 timme innan danskvällen börjar och övningsspelar. 

 

För medlemmar finns här information om aktiviteter.

Välkommen att logga in och se vad som är på gång